Projektledare, covid-19, Försäkringskassan – hur stavar man rätt?

Känslorna svallar ofta heta kring det här med språkriktighet. Speciellt när vi tror oss ha rätt! Och i vårt arbetsliv i dag är fler än någonsin involverade i att tycka till om texter och kommunikationsmaterial.

En riktig klassiker – som tenderar att dyka upp precis på slutet när samtliga involverade, inklusive kommunikatören eller skribenten, bara vill bli klara med materialet och komma vidare – är att någon i teamet plötsligt åtar sig rollen som språkpolis och envisas med märkliga stavningar av saker och ting.

Anledningen till att jag lyfter frågan är enkel – det är lätt att bli förvirrad och fastna i ”men vänta nu, hur var det egentligen?”.  Även för oss som skriver varje dag. Kanske framför allt för oss som gör det?  Eftersom vissa språkbruk och regler är så självklara för oss har vi oftast inte ens reflekterat över att någon skulle kunna resonera som kollegorna gör just nu.

Ska vi dessutom behöva panikgoogla fram vad som gäller egentligen, precis nu? Och inleda en språklektion i den där mejltråden med åtta personer? Fem i tolv, med kniven mot strupen? Ja, tyvärr är det här inte ett helt ovanligt scenario.

Även om min ton  må vara raljant är det de facto inte så trevligt att behöva ta på sig besserwisserrollen och trycka tillbaka påstridiga kollegor i stundens hetta. Kanske är det där du och ditt team befinner er just nu? Använd då det här inlägget till er hjälp. Se det som en opartisk fredsmäklare!

Här nedan går jag igenom vanliga snackisar som brukar dyka upp.  Och anledningen till att de fortsätter dyka upp är inte att det inte finns information om vad som egentligen gäller. Tvärtom. Däremot är mycket av den informationen som finns på nätet ganska fragmentarisk. Därför är det inte alltid självklart att du kommer att hitta en summering som också förklarar varför det är på ett visst sätt.

Mitt syfte med det här blogginlägget är att kunna bidra till att ni faktiskt blir klara med er leverans. Tillsammans! Utan att bli oense om vad som gäller och vem som har rätt.

Ok – färdigsnackat. Nu kikar vi på vad svenska språknormer och språkriktighetsregler säger.

Stor eller liten bokstav i namn och företagsnamn?

Foto: Unsplash

Namn på företag, myndigheter, produkter och varumärken är ibland ett helvete, rent ut sagt. Den allmänna regeln är att namn skrivs med stor bokstav: personnamn (Anna), geografiska namn (Stockholm), organisations- och företagsnamn (Arla, Volvo), titlar (Änglagård, Göta kanal), filmer (Gökboet) och så vidare.

Orsaken till att det ibland är ett helvete att reda ut vad som är vad? Det beror inte bara på engelskans inflytande, utan även på att en del företag och organisationer envisas med märkliga, i eget tycke balla eller coola, stavningar av sitt namn. Varumärkesbyggande i all ära, grundregeln lyder fortfarande att du i löptext ska undvika skrivningar av namn eller varumärken som uppenbart bryter mot normala skrivregler (Svenska skrivregler, s.117).

Det innebär att du bör normalisera namnet när det gäller det här med stor eller liten bokstav.  Här kommer några konkreta exempel från Svenska skrivregler:

Hopskrivningar med stor bokstav inne i ordet? Ändras.
Exempel: GöteborgsOperan, TeliaSonera, MedMera skrivs Göteborgsoperan, Telia Sonera, Med Mera.

Liten bokstav i början av namn? Ändras.
Exempel: e-count AB, adidas –> E-count AB, Adidas

Okonventionellt använda skiljetecken? Stryks.
Exempel: e-on –> Eon

Initialförkortade namn som utläses som ord? Skrivs med små bokstäver.
Exempel: VINNOVA, IKEA, COOP –> Vinnova, Ikea, Coop

Trots reglerna ovan hamnar du lätt i gråzoner. Ska du stå på dig om skrivreglerna när resten av teamet envist vill ha med den ”coolare” varumärkesstavningen? Är det värt att ta striden?

Inspireras gärna av Affärsvärlden som föredömligt publicerat de regler och riktlinjer som gäller för redaktionens språkbruk. Här nedan har jag saxat ut ett urval:

Namn på bolag och produkter är en djungel. Vi har tre regler. Normalfallet är att vi skriver som bolagen själva gör. Men om det blir för knasigt så skriver vi om till normal svenska. I Afv skriver vi Ework även om börsbolaget själva skriver eWork. Den tredje regeln är att vara pragmatisk. Vi ska inte störa läsningen genom att krångla till i onödan. Man kan alltså skriva iPhone eller Iphone eftersom båda formerna är välkända och inte orimliga

Min egen rekommendation lyder:
1) Inled alltid med att skriva om till normal svenska. I enligt med Affärsvärlden ovan alltså.
2) Stöter du på patrull – förklara för berörda vad som är god språksed. Rekommendera att ni använder ett språk som gör läsningen så enkel som möjligt.
3) Stöter du fortfarande på patrull (och har ont om tid) så är det oftast inte värt att ta striden. I alla fall inte där och då. Jobbar du på uppdrag av en kund tycker jag att du kan göra en markering och skriva att det inte är i enlighet med vad du rekommenderar, men att du givetvis gör som kunden föredrar och använder den lösningen. (Tyvärr går det inte alltid att vinna de här striderna. Med åren lär man sig ganska snabbt att läsa av när det är lönt att driva frågan eller inte).

Är det ett namn eller en benämning?

Precis när du trodde att du var klar ska vi krångla till det igen. Av egen erfarenhet vet jag att det kan vara svårt att särskilja vad som faktiskt ska betraktas som ett egennamn med namnfunktion eller en benämning som snarast är beskrivande.

I Svenska skrivregler (s.115) lyder rekommendationen:

– Stor bokstav när namnet på ett specifikt organ avses, till exempel Utrikesdepartementet, Flygvapnet
– Liten bokstav när det är en typ av organ eller allmän inrättning som avses, till exempel miljökontoret, det norska utrikesdepartementet, det svenska flygvapnet, regeringen, riksdagen, styrelsen.

Benämningar som normalt sett skrivs med stor bokstav
Centrala myndigheter och andra offentliga organ som har sitt verksamhetsområde i hela landet, till exempel Finansinspektionen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen.

Benämningar som skrivs med liten bokstav
Typer av förvaltningsorgan som det finns flera av i landet skriv med liten bokstav. Till exempel fritidsnämnden, kommunfullmäktige, kommunen, landstinget.

 

Hur ska du skriva när perspektivet skiftas?

Foto: Unsplash

Så här långt brukar de flesta hänga med i språkriktighetsreglerna.

Perspektivskiften tenderar dock att förvirra för många har jag märkt.

Om vi först lär oss att vi till exempel ska skriva ut Polisen med stort p och Försäkringskassan med stort f, varför står det plötsligt polisen eller försäkringskassan i texten?

Det är inte krångligare än att vi i våra texter ibland måste byta perspektiv. Det är inte alltid vi skriver om polisen eller försäkringskassan med syftet att lyfta fram deras namn  explicit.

I meningen du nyss läste ville jag till exempel lyfta fram dem som allmänna samhällsföreteelser och perspektivförskjutningen bör då även tydliggöras genom stavning med gemener, d.v.s det du till vardags benämner ”små bokstäver”.

Hängde du med?

Vi lånar in ett exempel från Svenska skrivregler för att tydliggöra: 

Ett pressmeddelande skickas ut i dag av Polisen.

Här syftar meningen till att lyfta fram den centrala organisationen. Då blir den naturligt att vi lyfter fram namnet på den också, eller hur? Således stavar vi Polisen med stort p.

Det tog inte lång stund förrän polisen kom till brottsplatsen.

Här vet vi faktiskt inte exakt vilken polis det var som kom till brottsplatsen. Vi förstår dock omedelbart att vi här pratar i abstrakta termer om en polisen som funktion snarare än person, och då blir det naturligt att vi ska skriva ut polisen med gemener.

Facebook eller facebook? Instagramkonto, instagramkonto eller instagram-konto?

Sociala medier som företeelser och tjänster är inte nya på något sätt längre. Som rent språkliga inslag betraktat är de dock fortsatt färska och ställer till med förtret och förvirring. Hur ska du egentligen stava Facebook?  Och hur blir det rätt om du ska prata om ett instagraminlägg? Ska du stava med stor inledande bokstav? Behöver du bindestreck eller ska du skriva allt i ett ord?

Jag ska villigt erkänna att jag själv varje vecka irrar runt i de här frågorna och undrar.  Tack och lov har Institutet för språk och folkminnen (apropå det här med namn!) en riktigt bra frågelåda. Vi är inte de enda som undrar och så här lyder rekommendationen:

Tjänster som Skype, Facebook, Twitter, Instagram och Youtube kan upplevas som ett slags kommunikationsstandarder i dag, och många tvekar därför om huruvida de verkligen är namn. Men jo, primärt är de fortsatt varumärken, dvs. namn på specifika tjänster. De ska därför skrivas med inledande versal, även i sammansättningar. Att skapa sammansättningar med dessa namn är i dag så etablerat att något förtydligande bindestreck inte behövs. Skriv alltså: Skypesamtal, Facebooksida, Youtubekanal, Twittertext, Instagrambild.

 

Projektledare med stort eller litet p?

Titlar skrivs med liten bokstav. Ja, även när er nyanställde vd gärna vill skriva VD, viktigpettern till projektledare helst ser att du skriver ut hens titel ”ProjektLedare eller Project Manager” i svensk text. Åter till grundreglerna!

Alltså: projektledare, regiondirektör, grafisk designer, kommunikationsdirektör, marknadsförare, försäljningschef.

Vad gäller titlar i övrigt är det en god idé att försöka översätta de engelska till svenska. Exempelvis account manager går alldeles utmärkt att skriva ut på svenska: kundansvarig.

Särskrivningar

För särskrivningar rekommenderar Språkrådet att du skriver ihop dem och att de ska ”förses med bindestreck, genitiv och foge-s enligt normala regler”.

Några illustrativa exempel tydliggör grammatiksvenskan för dig:

Löfbergs Lila Hallen –> Löfbergs Lila-hallen
Skurup Hallen –> Skuruphallen
Frukt & Grönt Främjandet –> Frukt- och grönt-främjandet

 

Corona, covid-19 eller Covid?

Vi kan naturligtvis inte prata språkriktighet 2022 utan att en gång för alla reda ut stavningen av det vidriga viruset som fortfarande härjar. Hur ska det då stavas?

Inte som flesta gör i dag, med stor bokstav.

Coronaviruset skrivs nämligen kort och gott ”coronaviruset”.

Alltså med litet c och i bestämd form. Coronaviruset är inte samma sak som covid-19, utan det är det underliggande viruset som orsakar sjukdomen covid-19. Covid-19 ska också skrivas med gemener, bortsett från när du inleder en meningen med att skriva om sjukdomen, då du givetvis inleder med stor bokstav.

Sjukdomar i svenskan skrivs med små bokstäver, precis som våra månader.

Här tar jag och sätter punkt idag. Hoppas att du gillade dagens lilla lektion. Har du fler språkfrågor som du ofta tampas med? Tipsa mig gärna så kanske jag tar upp just din fråga i bloggen framöver!

Avslutningsvis vill jag ta tillfället i akt och flika in att även vi som dagligen skriver mår gott av att ha ett exemplar av Svenska skrivregler hemma! Det här är på intet sätt någon reklam, utan endast en krass rekommendation. Språket är i ständig förändring och framför allt namn och titlar är helt enkelt besvärliga att hålla reda.

Det är inte heller rimligt att lagra allt i hjärnkontoret. Att snabbt kunna slå upp vad som gäller i Svenska skrivregler är alltså en stark rekommendation.

PS. Fick du hjälp av det här blogginlägget? Kul, då kanske du även gillar något av de här inläggen:

 

/Malin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *