Som kommunikatör och rådgivare springer jag relativt ofta på frustrerade företagare. Orsakerna till frustrationen varierar, men handlar många gånger exempelvis om att man inte vet vad man ”borde” göra på vissa sociala kanaler. En annan klassiker är att man upplever sig stå still och att ens marknadsföring och kommunikationsinsatser inte leder någon vart.
Jag firar snart drygt 10 år i kommunikationsbranschen. Bortsett från att det känns helt sjukt hur snabbt åren rinner förbi så hinner man så klart samla på sig en hel del erfarenheter under så pass lång tid.
Tre av de mest vanliga problemen jag ser inom kommunikation?
De här:
🤔 Kommunikationen bedrivs helt fristående från affärsplanen. Affärsplanen har ett syfte, men den kommunikation som når ut från företaget fladdrar iväg på helt andra våglängder. Skrapar man på ytan så visar det sig ofta att kommunikationsavdelningen eller ansvarig kommunikatör saknar mandat att driva frågorna så som de borde drivas, alternativt att det är på tok för många kockar inne och tycker och tänker till om frågor utanför deras fackområde.
En ytterligare och värre variant på det här problemet är när det helt saknas en affärsplan. Vanligare än du tror, speciellt bland startups som ofta har ytterst luddiga idéer om hur de banbrytande idéerna som ska göra grundarna till miljardärer ska konkretiseras.
🤔 Företaget vågar inte stå för något. Ni vill ju väldigt, väldigt gärna vara tankeledare, banbrytande och top-of-mind och drömmer så klart om att just era interna experter ska bli inbjudna till paneldebatter, intervjuer och få synas i intressanta sammanhang. Men eftersom det också finns en utbredd feghetskultur internt når ni aldrig ut med skarpa och tydliga budskap utan det blir mest mellanmjölk och att ni hakar på tillfälliga trender, gärna efter att någon annan gått före och visat att det är sociala accepterat. I praktiken omöjliggör ni därför också för omvärldens intressenter att förstå vilka ni är, vad ni gör och varför omvärlden ska engagera sig i just ert företag och varumärke.
🤔 Ni stirrar er blinda på omvärlden, men kan samtidigt inte förhålla er till den på ett professionellt sätt. Er kommunikationsavdelning har bättre koll på konkurrenternas senaste kampanjer än era egna. Er vd har fortfarande inte kommit över att en journalist inte ville acceptera hans förslag på ändringar i artikeln, som inte upplevdes som tillräckligt positiv. Omvärlden är fylld av orättvisor och mest orättvist är så klart att ingen ser er!
Företag som fastnar i den här typen av tankebanor har oftast väldigt svårt att se företagets roll ur ett större samhällsperspektiv. Tyvärr räcker det med att en eller ett fåtal personer i maktposition drivs av den här typen av tankar för att den destruktiva spiralen ska få fäste och sprida sig. Även om det finns interna sanningssägare i organisationen har de ofta svårt att komma till tals och när de här personerna försöker flika in behovet av att förstå hur omvärlden tolkar/ser på företagets planerade insatser blir de oftast nedtystade. I förlängningen säger de flesta duktiga personerna upp sig och så fortgår den onda spiralen utan att man kommer till insikt om varför företaget fortfarande står still kommunikativt.
Vad gör man åt problemen då?
One size doesn’t fit all, men här kommer i alla fall några tankar och (förhoppningsvis) nyttiga påminnelser på temat:
💡 Syftet, inte kanalen, bör vara det som avgör ert budskap. Vem är det egentligen ni vill nå och varför? Vad vill ni säga när ni väl når fram? Och hur vill ni låta när ni lyckas få till ett snack? Gå tillbaka till affärsplanen och utgå från affärsmålen när ni jobbar fram svaren på frågorna.
Och jobbar du med en flummande grundare som påstår att det minsann inte behövs någon affärsplan: dra öronen åt dig och räkna med att se dig om efter nytt jobb så småningom. En verksamhet kräver kassaflöde för att fungera. Finns det ingen plan för hur även era marknad- och kommunikationsaktiviteter ska bidra till kassaflödet blir det till sist också svårt att motivera era lönekostnader.
💡 Stå för något eller var tyst. Ja, jag är medveten om att det inte alltid är så svartvitt, men i den här frågan är det faktiskt nästan alltid det. Kan, vill och vågar ni inte stå för vad ni egentligen vill nå ut med bör ni istället vara tysta och ta konsekvenserna.
💡Våga testa och gör fel! Nej. Ni behöver inte läsa fler artiklar om hur ni bygger en innovationskultur och hur ni bättre befrämjar idéer. Ni behöver inte en till workshop.
Vad ni behöver är att bli operativa, här och nu. Vad ni behöver göra att utifrån just ert unika läge ställa er frågan: Vad kan vi göra idag för att ta ett konkret kliv framåt? Kom ihåg att ett kliv inte behöver vara gigantiskt. Ibland är det ett pyttesteg ni tar, men det kan vara just det pyttesteget som så småningom sprider just de vattenringar på ytan som ni behöver för att utvecklas.
Kom också ihåg det fina lilla ordet förlåt. Ibland upplever jag att vi sätter kommunikation på ett slags bräcklig piedestal, livrädda för att göra just fel. Det är dock helt fel mindset (om du frågar mig). Räkna istället med att ni kommer, måste, göra fel på vägen för att så småningom hitta rätt. Ett ”Förlåt, vi gjorde fel” räcker längre än du tror när olyckan väl är framme.
/Malin