2024 och personer som är folkbokförda i Sverige kan se fram emot ytterligare ett år av konstanta och anonyma integritetskränkningar online.
På grund av kraftigt eftersatt lagstiftning och ett i det närmaste obefintligt politiskt intresse för den enskildes integritet är det i dag dessvärre fritt fram för mer eller mindre nogräknade aktörer att sprida känsliga personuppgifter – på ett sätt som helt saknar motstycke.
Offentlighetsprincipen har sedan länge spelat ut sin roll i det moderna, digitala samhället. I en omvärld där både den organiserade brottsligheten och främmande makt i allt högre utsträckning riktar in sig mot svenska intressen måste man inte bara ställa sig ett stort antal kritiska frågor – man måste även agera. Nu.
Att journalistiken ska kunna granska makten är de flesta av oss överens om. Till och med positivt inställda till. Men enskilda medborgare då? Inger, 78 år, levnadsglad pensionär? Vari ligger den konkreta samhällsnyttan av att nyfikna personer, kreti och pleti, på ett fåtal klick ska kunna ta del av en tämligen omfattande kartläggning av hennes liv och leverne? Och vem ansvarar för att följa upp vem som kartlägger henne och i vilken utsträckning?
Vilket ansvar tar staten i dag för den digitala exploateringen som den just nu tillåter att fortgå?
Uppgifterna är på intet sätt nya och bakom kulisserna pågår just nu välkomna utredningar, offentlighetsprincipens kryphål är dock (dessvärre) inget som rivs upp över en natt. Byråkratins käftar mal obevekligt och obegripligt långsamt, ändå vet vi – med pandemin i färskt minne – att där det finns politisk vilja, finns det också vägar att relativt snabbt skapa positiv förändring på lagstiftningsområdet.
Med detta i färskt minne borde en integritetskopia införas omgående, för att åtminstone i viss mån förbättra medborgarnas rätt till sin personliga och digitala integritet:
Inför omgående integritetskopia för upplysningstjänster som Ratsit, Mrkoll med flera
Privatpersoner som önskar ta del av andra medborgares högst privata förehavanden måste givetvis stå för detta intrång – dessa får då finna sig i att legitimera sig med bank-ID, samt i att personen som kollas upp även omgående får reda på det utforskande som försiggår.
På motsvarande sätt som det redan idag skickas ut en kreditupplysningskopia bör det skickas ut en integritetskopia till personer som blir kartlagda – såväl den organiserade brottsligheten som nyfikna grannar måste ut i ljuset.
I de bästa av världar bör personuppgifter betraktas med en helt annan dignitet, och även skyddsklassas därefter.
I avvaktan på att även den svenska lagstiftningen når dessa slutsatser skulle integritetskopian åtminstone utgöra ett konkret förbättringsförslag som kan tas i bruk med kort varsel.